Pajenn:Kervarker - Bardes bretons.djvu/451

Adlennet eo bet ar bajenn-mañ
340


Ragan, roueviadour mur kadouiled , [1]
Merin, mab Madieu, mad ez ganet ! [2]


XLIX.


Ardeledok kanu keman kafat [3]
Kedouir am Kaltraez a gounaez brezred, [4]
Brez ha gwear, sazar sanket. [5]
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sanki uz Gwened, bual, hemp talmez [6]
Ha kelanez keouiringet ! [7]
Ned adraoz kibno ket,
Pe keman keïn daeret,
Gouede kefro kad. [8]
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


  1. Rhagan rwyuiadwr mur catuilet. (Heng.) Rhagaf rhwywiadwr. (Plas G.) Rettor rwyfyadur mur pob Kiwet. (Ibid. G. Mael. aux variantes) Rector rhuyvyadur. (Myvyr. Arch. 1. p. 62.) La variante rettor ou rector, mot purement latin, indique qu’il faut lire ragan.
  2. Merin a Madyen mat yth anet. (Heng.) Meryn mab Madyeith. (Plas G. G. Mael. aux variantes.) Meruyn mab Madyeith mad yth anel. (Myvyr. 1. p. 62.)
  3. Ar dyledawr canu cyman caffat. (Plas G.) Erdiledaf canu ciman caffa. (Ibid. G. Mael aux variantes.)
  4. Ketuyr am Gattraeth a wnaeth brythret. (Plas G.) Yn cetwir am Gatraeth ri guanaid brit rec. (Ibid. loc. sup. cit.)
  5. Brithwy a wyar sathar sanget. (Plas G.) Brith a uyar. (Heng.) Brit gue ad guiar sathar sanget. (Plas G. G. Mael. aux variantes.)
  6. Sengi uit gwyned bual am dalmed. (Ibid.) Sengit guit guned dialam dal med. (Ibid. loco sup. cit.)
  7. Achalaned cynyringet. (Ibid.) O galaned cives riget. (Ibid. loco sup. cit.)
  8. Nyt ardrawd cibno ced. (Heng.)
    Nyt adrawdcibno widi cyffro cad ced. (Plas G.)
    Nis cibno guedi cyffro cat.
    Kevei cimwyn idau civi daeret. (Ibid. loco sup. cit.)