Pajenn:Kervarker - Bardes bretons.djvu/561

Adlennet eo bet ar bajenn-mañ
450


TRIBAN MILUR
IN GUETID.
————

Ni guorkosam, n’em heunaur, — henoidj ;
Mi telu n’it gurmaur :
Mi a’m frank ; dam au kalaur !

Ni kanu, ni guardam, ni kusam, — henoid,
Ket iben med nouel ;
Mi a’m frank ; dam an patel !

Na mereit i’m nep leguenid, — henoid ;
Is diszur mi kouedid ;
Don n’am rikeur i’m guetid ! [1]


————
  1. Voici ce vieux texte breton avec l’orthographe galloise moderne que Lhuyd lui a imposée, et le sens qu’il lui prête. Ses
    prédécesseurs du moyen-âge ont ainsi rajeuni les poèmes des bardes en les copiant :
    Ni wyrchyssaf nam’n ûm awr
    Heno, fy nheulu nid gorfawr ;
    Mi am Ffrank daf an callawr.

    Ni chanaf, ni chwraf, ni chwsaf
    Heno, cyhyd ei ben medd Nywell ;
    Mi am franc daf an padell.

    Na fyred un nêb Ihawenydd,
    Heno ys discin fy nghyhyddydd :
    Dau nam ry ceir y nguadydd.
    (Archœologia britannica, p. 221.)

    ————