Pajenn:Le Crom - Buhé er Sænt, 1839.djvu/104

Ar bajenn-mañ n'eo ket bet adlennet

86 nunÉ j-r s«nt. £oal-spercd,.péhani e lioarias ol è ardeu aveit el laqiral de relornc d*er bed. Gùcli ean ei‘soliié d'er pélièll, gùéli aral ean e represanié deliott ■en danné bras en doé qùiiteït, hug e yé de gouélie élrc deourne qué-rentingrrât. Maes Homuai é driomllâsagen ol tanlalionen-zé dré er vcillen ha drê en orscson, de béhanl é consaeré liês en nozieu ahéli. lùm e zis-jirisé ardeu en lantour, péliani, eit lacpial é sperèd de zivarcliein ag cn exelcice santel-zé, e horrossé ol é gumbricy, hug e venacé hi zttrel ar nehou. Ergoal sperèd er goal-drettas un dé én ur fae^oncruel. Romual, laen a gonliance é Doué, e laré é creis é boénieu : * O men douce Jésns!

  • perac e liuôs-liui men delezet? llâ nâahandonnet e huès-liuiaquôrl)de
  • bouvoér m’anemisèd? » En tantour e zisparissas quentéli, hag er Sant e danhoé pligeadurieu ha consolalioneu, péré er ravissé ér maïz a nehou é hunan. Joéntet doh Doué dré er garanlè tinérran, ean e zefouié anemisèd è salvedigueah : « Petra 1 emé-ean deliai, ne huès quet mui » a nerli? ne huès mui a armage d'impléein inemb d*ur peurqueah ser-
  • vilourde Zouè? *

Serge é dad, touchet drè example é vab, e ziguèoras anftn è zenle-gad arcrvuhé disordre e gonduié, hag eit gobér penigen agè héhedeu, ean e gùittas er bed hag e antréas én ur hovand : maes en diaul en atia-quas drè dantaüoneu quer crihue, ma oè arer poénd de zistroein der bed. Komual, pe gleuas quement-cè, e yas d'er visitein hag e ras que-ment drè è gonzéu lia drè è zârcu, ma er rantas ferme ér stad en doé rjueméret. Serge goudè-/.é e vihuas énou èn ur benigen vras, ha merhuel e ras èl ur sant. 1 Romual e hum dennas én un deserh hanhuet Câmaldoli, é péhani é tas d‘er havouét un nombre bras a zisciplèd. EI ma oé un dé é cousquet éta! ur fetan, ean e hunéas é hiiélé ursquéle, a béhani en troed e oé âr en doar hag er pèn e yè helag en nean : ean e Iiùélas nezé menèlt gusquet è gùen é vônteinar er squéle-zé. Goudé en huné mistèrius-zè, er Sant e ras d’è zisciplèd uu abïd gùen guet régleu caèr a vuhé. El-cé-é é com-man^as urh er Hamaidulèd, péhani a lioudé opèn seili cand vlail en dès reit quement a Saent d’en Ilis. Er Pab, péhaui en doé un istime vras aveit er Sant-men, e scrilmas deliou mounetde Kome, ha Doué e ziscoas énousanteleah é servitour dre hilleih a viracleu. Convertissein e ras ér guèr-zé, èl én ol lchieu ma ire-meiné, un nombre bras a béherion ahurlaet ér péhèd. Romual e bassas-goudé-zè seih vlai ar ur niané èn ur silance continuel, ha hemh jamaes sortie ag è logicg. Dougue e rè ur cilice ruste, ha mortefiein e rèé squên-deu, én ur refusein dehai oi er péh e ellè ou houtanLein. ]Ne laqué sai-sonnemant erbet él lezeu ezaibrè: hag a pe vezè cassel deliou un dra benac preparet gùel eit er péhe zaihré ordinrcremant, can el laquèdoh è fri aveit er mussat, liag e larè : « Gourmandis, gourmandis! ne dou-

  • cliein (|uet doh en dra-men : me zisclaïric d‘id ur brézel continue! : • Egaranté aveit Jèsus-Chrouist e oé quer berhuidant, nia vezè cleuet é laret liéscndè : * 0 me Jésus laen a zoustér 1 ô Roué a me halon! me
  • Salvèr carantèus, doustér er STnt, méle en ineannen pur, me Jèsus
  • douce Iia mad, me harantè hag er fin a me ol desirieu. •

Anfin oaidet a huéU-uèguônd vlâi, Romual e yas dê rêceti èn nean er reconipance ag è labourieu hag ag è boénieu, ardro er blai 1027.

I;